Cleon bloggar

Så är då kvalen till Allsvenskan avslutade. Därmed också dags för mig att presentera mina reflektioner om detta. Som rubriken anger är det inte bara att vinna en serie och tro att det per automatik ger spel i en högre serie. Vi är ett av lagen som fick erfara det och när vi gick upp till Allsvenskan förra gången gjorde vi det inte som seriesegrare.

 

Om vi tittar på årets kval då. Skall vi börja med regeln som bekräftade unadntaget. Då hamnar vi i division 1 Norra och Umeå City. De vann division 1 norra överlägset och tog fyra raka i kvalet. Sprättlätt? Nja man vann bara en match efter full tid och då med uddamålet. Resten av matcherna vanns efter förlängning. Nu har jag inte sett matcherna men alla matcher var jämna i skottstatistik förutom en så jag får lite försiktigt utse Umeå till kvalets flytlag utan att säga att deras avancemang på något sätt är oförtjänt. Däremot är känslan att marginalerna var med, något man måste ha i ett kval.

 

Nummer två i denna kategori är Malmö. De avgjorde dock inte förrän sent i match tre i playoff 2 och det hade varit en enorm skräll om de inte hade gått upp, poängbäst som de var i alla serier i division 1.

 

Dessa två lag ovan klarade alltså av att vinna serien och sedan avancera till Allsvenskan. Nu till nästa kategori. Förlorarna!

 

Jag skrev tidigt om det här fenomenet att det gäller att vara som bäst när det är playoff. De två lagen som lyckades allra bäst med det är Lillån och Alingsås. Lillån som slutade trea i vår serien division 1 Västra Svealand har de flesta koll på här. De vände mot oss efter att ha fått stryk första matchen hemma rejält. Visst i match tre är vi klart bättre men vi klarade inte att leverera det som behövdes i period tre medans Lillån gjorde det med råge. I playoffinalen sedan var det inget snack om saken utan där manövrerade de ut Hagfors ganska enkelt som det verkar i två raka.

 

Alingsås slutade trea i division 1 Västra Götaland och var 16 poäng efter Partille som vann serien och som bara förlorade en match under de 22 serieomgångarna. Dock var matcherna mot Alingsås jämna i serien, en seger 6-4 för Partille och sedan ett kryss. Men ändå. Otroligt surt för Partille som kändes redo för ett återtåg till Allsvenskan men desto roligare för gamle storspelaren Johan Andersson som fick ta sitt Alingsås till Allsvenskan och desutom göra det sista målet i match 2 och avluta sin karriär med det. Eller blir det en säsong till nu?

 

I övrigt vann Onyx över seriesegrande Älvsjö i division 1 Mellersta men den matchserien var mer oviss och Onyx har ett stjärnspäckat lag och där var överraskningen mer att de inte vann serien än att Älvsjö inte gick upp. Likadant med finalen i division 1 Östra Svealand där ettan Haglunda och tvåan Rotebro gjorde upp och Rotebro kunde vända match 3 och vinna i förlängningen.

 

*****

En ytterligare reflektion om kvalet är att Svenska Innebandyförbundet verkligen lyckats. Det blir ett otroligt sug efter de här playoffmatcherna. Sen kan man tycka att de överlägsna seriesegrare som funnits denna säsong skall gå upp en divison men samtidigt är jag övertygad om att kvalet är här för att stanna. Går det att hitta en väg för seriesegrarna att gå upp men att några lag kvalar och att det till och med blir ett steg till i kvalet och att lag från den högre serien får utmanas? Jag har inte räknat på det men kanske gör vid tillfälle.

 

Tyvärr i det här fallet är att det är sex serier i division 1 men bara två serier i Allsvenskan. En serietrappa med fyra serier i division 1 skulle självklart underlätta detta. Då skulle man också få en bättre standard på division 1 och för oss (och Onyx, Malmö, Partille, Umeå City för att nämna några fler) som pendlat mellan ettan och Allsvenskan ser vi att vi inte riktigt räckt till i den övre serien men varit soklara topplag i den lägre. Vi hade behövt en tuffare etta. Och då egentligen samma sak med Allsvenskan, några lag räcker inte till där medan topplagen är riktigt bra där men de i sin tur har svårt att etablera sig i SSL. Läge för ett upplägg likt fotbill och ishockey om några år med en SSL-serie, en Allsvenska och sedan därunder en trappa.

 

Nu blev det en lång utläggning för att säga att en rekeltion jag gör om playoff är att det är en väldigt lyckad idé som ökar suget för innebandy. Om nån tvekar så titta bara på publiksiffrorna. Vi snittade på 326 åskådare i serien och hade sedan 453 åskådare i match 1 mot Lillån och då krockade det med "allt". Dammatch, Lilla-VM för många av våra lag, FBK och om det var nåt mer. I match 2 hade vi 557 åskådare med fortsatt krock för en del Lilla-VM. Vad ett derby i playoff 2 mot Hagfors hade lockat kan man bara spekulera i men att säga nåt annat än att vi hade fyllt hallen är väl otänkbart. Jag skulle säga åtminstone 800 personer och det är inte omöjligt att vi sprängt 1000-vallen i en eller två sådana matcher. Och det är klart att det grämer mig. Det hade jag unnat hela innebandyvärmland att få uppleva. Nu blev det inte så men jag hoppas det kan bli så nästa säsong.

 

Succé med publiktillströmningen alltså. Ett antal matcher lockade över 1000 åskådare och alla lag höjde sina siffror mot snittet i serien ordentligt så det är klart att playoff är här för att stanna.

 

*****

Summering

 

Seriesegrare: Umeå City    

Avancemang: Umeå City

 

Seriesegrare: Älvsjö

Avancemang: Onyx (2a)

 

Seriesegrare: Hagunda

Avancemang: Rotebro (2a)

 

Seriesegrare: Skoghall

Avancemang: Lillån (3a)

 

Seriesegrare: Partille

Avancemang: Alingsås (1a)

 

Seriesegrare: Malmö

Avancemang: Malmö

 

 

Cya!

Cleon