Cleon bloggar

Idag hade jag väl kanske helst av all haft ett intressant inlägg om playoffinalen mellan HIBS och Skoghall och hur jag skulle tro att det skulle gå i den bataljen. Men det vet ni ju att det inte går. För HIBS är där men inte vi. Och det är väl det som gärmer mig i så fall, att Innebandyvärmland går miste om några härliga fighter mellan de lagen. Ingen ont om Lillån men temperaturen är några grader lägre i min värld.

 

Annars gör det mig inget alls att det blir division 1 även nästa säsong. Visst det hade varit intressant att se hur det här laget hade hanterat det. Nu föll vi i kvalet men det är klart att sett över en säsong är vi enligt mig det enda laget som visat någon form av allsvensk kvalitét och jag tycker vi spelat bättre än tidigare säsonger och det hade varit kul att se hur det spelet hade stått sig i en högre serie. Men för att avancera till en högre serie måste man vinna playoff och det gjorde inte vi.

 

Åter till reflektionen om matchserien. Jävla dubbellicens! Nä nu skoja jag bara. Kapple var förvisso mycket bra och den bäste spelaren totalt sett  i de två matcher jag såg. Men skall man vara ett färdigt lag för allsvenskan skall det inte spela nån roll. Så från mig får ni inte höra nåt gnäll om nån dubbellicens. Sedan kan man ha åsikter om det och det är klart att ett sista datum för dem vore på sin plats. Jag tror (vet) att det blir enklare att förhålla sig till för alla inblandade parter.

 

Vad fällde avgörande? Hade jag fått en hundring för varje gång jag uttalat orden "håll huvudet kall och ta inga onödiga utvisningar" hade jag varit miljonär nu. I lördagsmatchen föll vi definitivt på den punkten. Under söndagsmatchen var det inte det som fällde avgörandet men special teams var inte något som gagnade oss i denna matchserie.

 

Ska jag vara kritisk nu mot laguttagningen och det kan jag väl få vara när jag varit positiv till vad laget preterat under säsongen totalt så är det hur vi formerat BP-uppställningen. Jag tycker att vi spelat med spelare som är för långsamma och som inte är tillräckligt bollskickliga. För mig som obotlig anfallsspelaroptimist är BP inte bara ett sätt att försvara sig, det är även ett gyllene tillfälle att kunna kontra, utmana och ställa till det för motståndarna. Jag hade definitivt spelat Andreas Henriksson på topp, det hade varit min första uttagning. Han är snabb, har teknik både för att dribbla bort försvarare och för att kunna hålla i bollen länge om vi skulle erövra den. Något som höjer den egna moralen och sänker motståndarnas. Jag hade placerat Klein framför egna buren, stentuff både i kropp och trashtalk. Björe hade hamnat på en kant och sedan ett fritt val fritt på andra kanten. Kanke Österdahl om det skulle vara en extremt offensiv BP-uppställning eller nån med riktigt bra passningsförmåga. Krille Carlsson kanske.

 

Det här var jag ganska tidig med att tycka. Sen sitter jag på läktaren och har inte ett skit med det att göra förutom att jag bloggar och i den här bloggen är det jag som skriver vad jag vill. Och med facit i hand är det klart att det är lätt att ha kritik.

 

Lördagsmatchen var jämn men där avgjorde special teams. Enough said.

 

Söndagsmatchen var vår och hade det varit en bedömningssport hade vi lirat innebandy två helger till. Men innebandy är ingen bedömningsport. Vi var bättre i den här matchen. Ok 4-1 efter första perioden är kanske ett mål för mycket men när vi får 4-1 efter 19.58 skall det bara vara över. I andra har vi sådana lägen initialt att vi bara ska avgöra matchen men vi sätter inte ens de lägena på mål. Men fortsatt är det hur lugnt som helst. I tredje är det samma sak, det känns hur lugnt som helst för vi har boll mest hela tiden. Det vi kanske gör sämre är att vi inte är tillräckligt heta framåt och att istället för att vilja avgöra spelar vi för att bevaka. Men det är inte det som fäller oss, det är de individuella misstagen.

 

Först ett klantigt frislag. Istället för att spela enkelt till medpelare är det ett uppspel efter kanten som bryts och spelas in framför fristående motståndare framför mål. Sedan 10 sekunder efter det en om än kanske tufft dömd utvisning men ändå onödigt att ge det chansen och swoosh så är det 4-3 istället för 4-1. Där är vi i mental gungning och reser oss inte igen. Sedan blir det nästan bara skrattretande när man sitter och funderar på förlänning och vilket lag som skulle vara bäst i en eventuell straffläggning när Lillån gör 4-5 efter 19.2. Inget om om hur vi försvarar oss i sista men det är klart att skall man vinna sådana matcher som söndagsmatchen så krävs det lite mer av både försvars- och målvaktsspel så är det.

 

Så, ladies and gentlemen. Där fick ni den, reflektionen. Dels om matchserien men även om lite annat.

 

Reflektionen där jag sitter nu och knackar dessa rader är ändå rätt tillfredsställande. Vi som förening har en del förbättringspunkter att jobba med men det finns substans för att kunna få dem sjösatta om allt går som jag vill. Så därför gör det mig inget att vi får ännu en säsong i division 1. Det är lite enklare helt enkelt. Dessutom har vi faktiskt ett lag i Allsvenskan och det kan vara lite gött att damerna med sitt härliga go får vara lite flaggskepp nästa säsong.

 

 

Cya!

Cleon